Alkohol, etanol, är en energirik energigivare som ger 7 kcal eller 29 kJ per gram alkohol. Alkohol är ett berusningsmedel och en giftig substans som påverkar alla kroppens organ. Konsumeras vanligtivs som öl, vin eller sprit.

Amylopektin består av 300-5000 glukosenheter och utgör största delen av stärkelse. Amylopektins grenade kedjor glukos gör det möjligt för stärkelsen att binda vatten - och bilda gel vid upphettning.

Bildar ett gel i tarmen vilket gör att upptaget av fett och socker sker långsammare. Betaglukaner kan sänka kolesterolvärden och särskilt då det "onda" LDL-kolesterolet. Då betaglukaner drar till sig gallsalter och för ut dessa ur kroppen behöver kroppen bilda nya gallsalter. Vid tillverkning av dessa nya gallsalter använder sig kroppen av befintligt kolesterol från blodet vilket sänker kolesterolhalten.

Annat ord för glutenintolerans. Gluten är ett protein som finns i vete, råg, korn och i viss mån havre. Hos en glutenintolerant åstadkommer gluten en inflammatorisk skada i tarmslemhinnan- tarmludd förstörs och därigenom minskas upptaget av näring. Livslångt och totalt uteslutande av gluten krävs.

Vid RDI anges ibland enheten ekvivalent. Ibland finns det flera liknande ämnen som i kroppen efter absorption och omvandling har samma egenskaper. Upptaget av dessa ämnen skiljer sig åt och ger därmed olika effekt. För att kunna jämföra dessa ämnen med varandra används ekvivalenter.  Exempelvis används niacinekvivalenter och retinolekvivalenter.

Matens energiinnehåll och energi som kroppen använder mäts i kcal (kilokalorie) eller kJ (kilojoule). 1 kcal motsvarar ca 4.184 kJ och 1 kJ är lika med ca 0,24 kcal.Är energiintaget högre än energibehovet sker normalt viktökning. Om energiintaget underskrider kroppens behov av energi sker normalt viktnedgång. Kroppen kan anpassa ett för litet energiintag genom att gå på sparlåga, nedreglera vissa funktioner.  Kroppens celler kräver energi oavsett fysisk aktivitet.

När man talar om mat anger energiprocent (E%) hur stor del av intagen energi som kommer från respektive energigivare. T.ex. om du äter en måltid som består av 300 kcal kolhydrater och 100 kcal protein så översätts det till 75E% kolhydrater och 25E% protein. 

Glukos är en kolhydrat och en monosackarid. Kolhydrater absorberas som monosackarider, vilken är den enklaste formen av kolhydrater. De flesta celler föredrar glukos som bränsle men kan behöva hormonet insulin för upptaget. Skelett-, hjärt- och muskelceller kräver insulin för upptag av glukos.Glukos kan sparas som glykogen i lever och muskler. Den största delen av glykogen finns i musklerna. Mellan måltider hjälper i första hand leverglykogenet till att upprätthållla normala blodglukosnivåer. Muskelglykogenet används främst som energi för muskeln. Glukos kan produceras av levern och vid vissa tillfällen från njurarna av andra energigivare. Glukos är den enda formen av energi som kan användas av hjärnan, njurarna och röda blodkroppar.

Nedbrytning av röda blodkroppar.

Sockeralkohol E953. Risk för diarré vid hög konsumtion. Framställt ur rent socker.

En energigivare som ger 4 kcal eller 17 kJ per gram. Kolhydrater delas in i olika grupper utefter dess kemiska komposition. De tre huvudgrupperna är socker, oligosackarider och polysackarider, vilken inkluderar kostfiber. Det är antalet byggstenar, så kallade monomerer, som är avgärande för vilken kolhydrat som bildas. Då 1-2 monomerer kopplas samman bildas socker. 3-9 monomerer bildar oligosackarider och 10 eller fler bildar polysackarider.De vanligaste sockerarterna är glukos, fruktos och galaktos som kallas för monosackarider. Sukros, laktos och maltos består av två monomerer och är därför disackarider.Sockeralkoholer räknas ofta in i socker. Vanligt förekommande sockeralkoholer är sorbitol, xylitol och mannitol.En vanlig oligosackarid är maltodextrin som består av flera glukosmonomerer.Polysackarider delas in i stärkelse och stärkelsefria polysackarider, kostfiber. Stärkelse kan vara amylos, amylopektin och modifierad stärkelse som alla är uppbyggda av olika glukosmonomerer. Vanliga kostfiber är cellulosa, hemicellulosa, pektin och betaglukan. 

Kostfiber är kolhydrater vilka finns i cellväggar hos vegetabilier. Kostfiber utgörs av hemicellulosa, cellulosa, pektin, lignin och betaglukaner. Kostfiber delas även upp utefter löslighet- olösliga och lösliga kostfiber. 

Kostfiber är viktiga för en väl fungerande tarmverksamhet eftersom många av dessa binder vatten. Avföringen får ett ökat vätskeinnehåll och blir därigenom mjukare.

Fiberrika livsmedel ökar mättnadskänslan jämfört med fiberfattiga livsmedel. Livsmedel rika på kostfiber kräver tuggning vilket ger en hög salivutsöndring, vilket är positivt för tandhälsan.

Vid konsumtion av livsmedel rika på kostfiber stiger blodsockret långsammare jämfört med fiberfattiga alternativ.

Vattenlöslig antinutritionell substans. Kan bindas till tarmcellernas ytor och därigenom reducera proteindigestionen och på så sätt störa näringsupptaget. Intag kan leda till illamående, diarré och kräkningar. Värmelabila och inaktiveras vid kokning 10- 30 minuter. Hög halt i kidneybönor och bruna bönor. Låg halt i haricots verts och brytbönor.

Röda blodkroppar blir färre och större och innehåller även lägre halt av hemoglobin än vad som är normalt.

Gelbildande kostfiber som kan hjälpa till att sänka kolesterolnivåerna i blodet.

Förkortning av rekommenderat dagligt intag. Beskriver hur stort dagsbehovet är för vitaminer och mineraler för friska människor utan särskilda behov. RDI återfinns ofta på innehållsdeklarationer för att visa hur mycket det specifika livsmedlet bidrar till dagsbehovet av de olika vitaminerna och mineralerna.

Livsmedelstillsats. Varje sockerart har en motsvarande sockeralkohol. Finns ofta i naturen men i så låg halt att ingen utvinning sker utan blir kemiskt framställda. Mindre söta och ger energi. Absorberas långsamt och ofullständigt vilket kan ge diarré vid hög konsumtion. Livsmedel innehållande mer än 10% ska märkas med ”överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan”. Anses vara mindre skadliga för tänderna då de inte sänker pH i munnen.

Exempel på sockeralkholer är sorbitol, mannitol, xylitol, isomalt och lactitol. Ger ca 2 kcal/g.